Statusanfall

Vet inte vad som hände. Hur blev det så här? Efter två månader med "bra" anfall så kom detta. Jag var på apoteket för att lämna licens ansökan för frisium till Linn när samtalet från C kom. Jag visste innan jag svararde att det var anfall.
 
*Linn krampar och jag har larmat* säger C. Ok.... åker väl och hämtar Hampus i stan som tränar tänker jag. Hur F-- tänkte jag där?!
 
Jag ringer C igen och säger att jag kommer hem, messar Hampus att jag är sen pga av att Linn har anfall. När jag åker upp för björndammsbacken så hör jag sirenerna och ser blåljusen. Två ambulanse är det och de ska till min dotter. Jag får släppa förbi dem och i samma stund rusar adrenalinet i blodet. Benen skakar när jag kör efter. De är såklart framme innan mig.
 
Hon krampar inte så mycket när jag kommer fram, det rycker lite i fingrar och hönder. Men det ökar och vi åker in. Det blir bara mer och mer kramper.
 
Inne i trauma rummet sker allt i vanlig ordning. Syrgas, läkemedel och frågor frågor frågor. Hon syresätter sig bra så efter en stund plockas syrgasen bort. Det är ovanligt för Linn. Men å andra sidan var det ett annorlunda anfall.
 
efter en timma drygt beslutar de att söva henne på pento. men då kom det stora problemet. VATTKOPPSINKUBATION!!!!!
 
Jag tror verkligen inte att hon är amittad men självklart vågar de inte riskera övriga patienter. Linn måste alltså sövas på infektion. Infektion är inte vana vid barn och dessutom är Linn svårintuberad! Kändes inte alls bra!
 
Vi blev flyttade till ett vårdrum på akuten, med pågående kramper! Helt plötsligt beslutar de att ge mer stesolid och jag ifrågasätter om de inte ska ha narkos på plats när de gör det. Det drar ut på tiden då medicindoktorn, en oerfaren sådan, blir tveksam.
 
Efter två timmar rycker Linn till jättekraftigt i hela kroppen, sätter sig upp och säger *hej*
 
Det hejet kunde tina upp den kallaste själ. Min lilla tjej var tillbaka. Vi slapp tuben!!
 
Jag är inte nöjd med gårdagen. Tyckte hon låg för länge med kramper. Visserligen syresatte hon sig bra, men ändå! Allt för den förbannade vattkoppsinkubationen......
 
Som jag känner nu vill jag vacciera Linn. Hålla henne hemma tills hon har fullt skydd. Att riskera komma i kontakt med viruset är för stor risk för henne. Vad hade de gjort om hon hade haft dålig andnig, som hon faktiskt brukar ha?
 
Det går inte förklara denna mardröm vi lever i. Den är vacker men skrämmande. Idag skrevs vi ut från sjukhuset. Hem direkt, duscha för att snabbt hinna till Lukas fotbolls cup. Livet rullar på. Det finns ingen chans till eftertanke.
 
Återigen tycker jag livet är orättvist.

Kommentarer
Postat av: Jenni

Fina underbar Linn! <3
Skönt att det ändå gick så pass bra som det gjorde med tanke på allt strul!

Det e helt ok att tycka att livet e orättvist! Ni går igenom så mkt jobbigt o jag/vi önskar så att det fanns nåt vi kunde göra! Men glöm aldrig att ni har vänner o familj som finns här för er oavsett när o vad det än handlar om!

Ta hand om er! <3

Kramar i massor

2013-02-02 @ 18:51:14
Postat av: Camilla

Vakna efter två timmar kramp och säga hej, det är sann kämpe det!!! En annan hade legat i ett hörn helt förstörd. Kram o kärlek

2013-02-02 @ 19:54:49
URL: http://blogg.alltforforaldrar.se/flersamhet
Postat av: Lena Sundqvist

Kramar....och förståelse... styrka och mod.

2013-02-03 @ 07:48:26
URL: http://korpoga.webblogg.se
Postat av: Emma Nilsson

Tack & lov att det gick så väl ändå. Hemska tanke att bli omkörd av ambulans som är på väg till ens barn. Får ont i hjärtat bara av att tänka på det. Styrka till er, det kommer dagar som känns lättare än denna.

2013-02-03 @ 20:57:27
Postat av: Diana

Otroliga kämpen Linn som bara kan sätta sig upp och säga Hej efter att ha krampat i två timmar! Har skrivit det förut och skrivet det igen, jag som har ett friskt barn kan verkligen inte sätta mig in i er situation och vardag. Att ena sekunden se ambulanser med blåljus köra förbi och veta att de är på väg till sitt barn, för att nästa sekund befinna sig i ett traumarum... Bli inlagda på sjukhus, få åka hem och sen åka direkt på fotbollscup som om inget har hänt. Jag beundrar er styrka! Livet är så FRUKTANSVÄRT orättvist emot er. Styrka, kramar och kärlek till er i massor <3<3<3

2013-02-04 @ 09:08:46

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!