Så kan det bli..

Gårdagen var bra på alla sätt och vis men slutade tvärt med ett anfall.

Anfallet började som ett frånvaro anfall med huvud och ögon som drog åt höger. Beslutade efter 10 minuter att ge stesolid då hon mer och mer fastnade i blicken. Efter ytterligare fem minuter började det rycka runt munnen så då larmade jag. Såg ju tydligt hur anfallet blev värre istället för att avta då jag gett stesolid.

Det kom två ambulanser varav en var läkarbil. De hade varit hos oss tidigare så de visste hur Linn´s kramper brukar se ut och att hon helt plötsligt ibland slutar andas.

Känslan när vi åker, med läkare, blåljus och sirener o
är fruktansvärt jobbig. Jag vet ju aldrig var anfallen ska ta vägen. Jag är alltid lika rädd, livrädd att mitt älskade barn ska bli allt för dålig.

I ambulansen tilltog kramperna och spred sig till arm och ben, men bara höger sida. Läkaren satt bredvid hela tiden med propofol i beredskap.

Väl inne i traumarummet fortsatte kramperna, dock bara höger sida. De gav henne midazolam i tre omgångar och anfallet bröts.

Sammanlagt krampade Linn en timma. Det är så det brukar se ut, men kramperna var så mycket mildare och höll sig bara till höger sida.


Trött tjej efter ett långt anfall. Tar styggt på den lilla kroppen <3

I och med den långa krampen så var vi tvugna att stanna några timmar.. Men efter att ha pratat med en läkare som känner Linn väl så åkte vi hem ganska sent på kvällen.


Liten fin prinsessa vilar upp sig på rummet avd 325

Jag är otroligt tacksam att detta anfall var så "milt" och att det gick relativt lätt att häva och att vi slapp IVA!

Det absolut jobbigaste med Linn´s epilepsi är att jag aldrig vet hur anfallen kommer sluta. Därför blir jag så otroligt rädd varje gång hon får ett anfall. Linn är mitt barn, det käraste en förälder har och att se sitt barn bli sämre och sämre under ett anfall och vara så total maktlös, är outhärdligt. Jag tror inte någon som inte upplevt det kan förstå.

Så igår efter anfallet var jag trots allt nöjd..... Hur konstigt det än låter. Men jag fick tillbaka min tjej nästan direkt <3<3<3


Kommentarer
Postat av: Ann Andersson

Vad jag känner med dig Jenny, gråter i hjärtat när jag läser - men som du skriver så var det ett "snällare" anfall denna gång vilket gör att man ändå känner sig relativt lugn. Men hoppas att helgen blir fin för er och att Linn får må bra nu några veckor igen. Stora kramar och styrka till dig vännen. <3

2012-04-05 @ 13:17:16
URL: http://ketogenmat.webblogg.se/
Postat av: Christel

Er fina lilla tjej. Jag blir så ledsen när jag läser! Hoppas ni får en lugn påsk i alla fall!



Ni finns i mina tankar!



Kram

2012-04-05 @ 13:44:51
URL: http://savannah.bloggo.nu
Postat av: Catrin

<3 Tänker på er ständigt.. <3

Kramar i massor till er alla!

2012-04-05 @ 14:16:53
Postat av: Malin

Finner inga ord, men jag tänker på er och önskar er en lugn härlig helg. Kram

2012-04-05 @ 15:08:28
URL: http://barnmedepilepsi.blogg.se/
Postat av: Mia

Prinsessan <3 skönt att det va ett "lätt" anfall!

2012-04-05 @ 16:22:05
Postat av: christina

Visst är det konstigt hur man ändrar perspektiv och hur bra-läget förskjuts? Skönt att anfallet gick att bryta utan alltför stora åtgärder. Jag hoppas att ni får hämta krafter

i helgen. <3

2012-04-05 @ 20:10:41
Postat av: Mina

Första gången jag läser bloggen- behövde lite kontakt med andra med barn med ep. Kom själv hem på Skärstorsdagen efter 3 dagar på barnavd. Min lilla tjej fick 3 stora anfall o det blev ambulanshelikopterfärd o lång återhämtning. Känner så igen mig i den där oron...

2012-04-08 @ 12:56:32
Postat av: Lena Sundqvist

Kramar superhjältar <3

2012-04-08 @ 19:19:37
URL: http://korpoga.webblogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!