vardagmedbarnmedepilepsi

Igår var en tung dag anfallsmässigt. Anfallen har dessutom blivit kraftigare. Vi (Linn och jag) åkte till Mölndal på fm för att hälsa på Helen och goa lilla sysslingen Emily. Vi tog en promenad och drack kaffe och tjötade lite. Emily bara log hela tiden. Ett underbart litet charmtroll är hon! Sebbe kom förbi en sväng. Helt vidrig tandvärk har han och kinden var svullen som en hamsterkind! Usch, såg verkligen ut att göra ont! Em var vi bara hemma. Anfallen avlöste varandra. Det är svårt att vara positiv och stark när oron kommer och tar över. Men med min familj, släkt, vänner och gud's hjälp ska vi genom våra tankar fixa detta!!! Linn kommer bli bättre, så är det bara! Anfall igår slutade på 33 st. Idag har det startat upp lugnare. Har haft 2 st. Pratade med Tove en snabbis och hon gav Linn en ny medicin, Topimax, som jag ska åka ner och hämta sedan för att börja ge henne idag. Vi hann inte prata så länge men jag hann fråga varför anfallen blir kraftigare och svaret jag fick var att "hennes epilepsi är så elak och vi hindrar en del men inte allt" Vi skulle höras i morgon efter konferensen. Återigen ställer jag mig frågan: Varför just Linn och varför den värsta sorten......